Så kom dagen då min lilla prins talade om högt och tydligt att han minsann inte tycker att det är roligt att åka liggvagn längre. Så igår bytte vi till sittdelen på vagnen och oj vilken nöjd kille. Vi hinner inte komma så långt innan ögonlocken blir för tunga att hålla upp, men tills dess sitter han som ett ljus där i o ser sig omkring. Spännande förstås. Jag kan inte slita blicken från hans söta lilla tryne där bland mössan och åkpåsen så jag går väl ner i diket en vacker dag.

 

 

Idag kom mamma & co förbi för att visa dopklänningen som världens bästa mamma/mormor har sytt. Knappar ska dit i bak och ett blått band, sen är den färdig, och den är sååå fiin! Tre veckor kvar till den stora dagen och jag börjar bli ganska nervös. Mycket folk att stå där framme inför. Bara nära och kära iof men ändå. Hujedamej. Tur att all uppmärksamhet förmodligen hamnar på våran lilla plutt.